Ordföranden har ordet – februari 2022

Rigoletto – Oscar – Regementets dotter – Rosenberg – Gianni Schicchi – Ifigenia – Adam – Martha – Ariadne – Enleveringen ur Seraljen – Notorious – Salieri – Idomeneo – Otello – Offenbach – Hindemith – Herr von Hancken – Nielsen – Nilsson – Näsan

Så ser den ut, den kedja som bildades av svaren i min förra operafråga, där sista bokstaven i ett svar skulle bli första bokstaven i nästa. Det verkar ha varit en ganska lätt omgång med Hindemith som enda lilla problem. Hans opera Cardillac spelas antagligen för sällan för att operavännerna skall kunna ha den aktuell. Så vitt jag vet väntar den fortfarande på en svensk premiär. Operan är en ruskig historia. Den finns i två versioner, den första med urpremiär i Dresden 1926, den andra, starkt omarbetade, med urpremiär i Zürich 1952. År 1955 förbjöd Hindemith uppsättningar av den första versionen. Cardillac är namnet på operans huvudperson, en berömd guldsmed i 1600-talets Paris, som visar sig vara en kallblodig mördare.

Friedrich von Flotows Martha från 1857, Karl-Birger Blomdahls Herr von Hancken från 1965 och Sjostakovitjs Näsan från 1929 är andra verk i den här frågan som knappast hör till standardrepertoaren i Sverige.   

Tjugofyra rätta svar kom in. Vinnare drogs den 14 februari. Den här gången var det Kristina Karlsson i Älvängen som hade turen med sig. Ett presentkort på GöteborgsOperan à 200 kronor kommer med posten. Grattis till Kristina!

Operavännerna vid Kungliga Operan har också en operafråga som föreningens medlemmar får att fundera på, dock bara en gång om året, i december. Då innehåller de stockholmska operavännernas tidning ”OV-revyn” vad som kallas ”Mimes julnötter”, och de är sannerligen inte lätta att knäcka. Jag blev faktiskt tvåa i den senaste tävlingen, som var ännu svårare än jag kan minnas från tidigare år. Många timmars googlande behövdes. Uppgiften var att placera in olika FÖREMÅL i rätt opera. Det kunde handla om ett skrin i Verdis Don Carlos, en yxa i Richard Strauss Elektra, en kappa i Puccinis La Bohème eller en hårfläta (!) i Korngolds Die tote Stadt. Jag hade för mig att ett horn skulle spela en viss roll i Friskytten, och det gör det också, men det rätta svaret där hornet förekommer i det beskrivna sammanhanget var Lohengrin. I tredje akten där överlämnar Lohengrin ett horn till Elsa som hon i sin tur ska ge till sin bror för att användas när han är i fara.   

Ett fel hade jag alltså. Och det retar mig lite. Men grattis till den vinnare som hade alla rätt.

Jag knycker i vilket fall som helst den här goda idén och söker i det följande några föremål som har betydelse för handlingen i tjugo olika operor. Vilka operor kan det vara? Premiäråret inom parentes kan underlätta ditt svar, liksom uppgiften om när verket spelades senast på GöteborgsOperan.

1. En brevkniv som ligger på en polischefs (baryton) skrivbord och blir ett mordvapen i händerna på en förtvivlad sångerska (sopran) som ”levde för konsten”. (1900 i Rom, på GöteborgsOperan senast 2021)
2. Ett svärd som dras ur en trädstam av en tenor som precis har sjungit om ”Winterstürme” för sin tvillingsyster. (1870 i München, på GöteborgsOperan senast 2019) 
3. En hammare som används av en skomakare (basbaryton) för att markera felen i en serenad sjungen av en stadsskrivare (basbaryton). (1868 i München, på GöteborgsOperan 2010)
4. En tvättkorg som blir gömstället för en bedagad riddare och kvinnojägare, som hamnar med tvätten i Themsen. (1893 i Milano, på GöteborgsOperan 2006)
5. En krona som operans titelperson, en babylonisk kung, sätter på sitt eget huvud. (1842 Milano, planerad för GöteborgsOperan 2020, men uppskjuten pga pandemin)
6. En peruk som en viss Tom (tenor) använder för att tysta sin hustru, en pladdrande skäggig turkinna (mezzo). (1951 i Venedig, på GöteborgsOperan 2010)
7. En halmviska ur vilken en amma trollar fram skepnaden av en yngling, så att hustrun till en viss Barak upplever att hennes dittills omedvetna längtan uppfylls. (1919 i Wien, på GöteborgsOperan 2004)
8. Ett armborst som används för att skjuta bort ett äpple från en pojkes huvud. (1829 i Paris, ännu ej spelad på GöteborgsOperan) 
9. Ett golvur som blir gömställe för en urmakarhustrus älskare. (1911 i Paris, ännu ej spelad på GöteborgsOperan, men väl på Stora teatern 1966)
10. En kappa som en svartsjuk parisisk pråmskeppare sveper om liket av hustruns älskare. (1918 i New York, ännu ej spelad på GöteborgsOperan, men väl på Stora teatern 1990)
11. En dolk med den ingraverade texten ”En ärofull död är bättre än ett ärelöst liv”. (1904 i Milano, på GöteborgsOperan senast 2018)
12. En mekanisk docka (koloratursopran) som operans titelperson förälskar sig i. (1881 i Paris, på GöteborgsOperan 1997)
13. Ett klockspel som tvingar några väktare att dansa utan uppehåll. (1791 i Wien, på GöteborgsOperan senast 2017)
14. En nål som en trädgårdsmästares dotter (sopran) har tappat och letar efter i en hel aria. (1786 i Wien, på GöteborgsOperan senast 2019)
15. En lådkärra förspänd av en get. (1935 i New York, ännu ej spelad på GöteborgsOperan, men väl på Stora teatern i två olika uppsättningar, 1948 och 1966) 
16. En vid klänning som fläckats av blod efter att operans titelperson (sopran) dödat sin brudgum (tenor). (1835 i Neapel, på GöteborgsOperan 2011)
17. En vigselring som tappas i vad som kallas ”De blindas brunn”, vars vatten lär återge synen. (1902 i Paris, på GöteborgsOperan 2004)
18. En svart gondol som förebådar en tysk författares död. (1973 i Snape, Aldeburgh Festival, planerad för GöteborgsOperan 2020, men uppskjuten pga pandemin)
19. En blomma som kastas av en mezzosopran framför en tenors fötter och som tenoren senare påminner om i en berömd aria. (1875 i Paris, i Göteborg senast 2019)
20. Ett par örhängen som en viss Marie (sopran) har fått av en tamburmajor (tenor). (1925 i Berlin, på GöteborgsOperan 1999)

Skicka din lösning direkt till christer.elfverson@telia.com senast den 10 april. En vinnare dras vid Göran Gademans introduktion till Rigoletto måndagen den 11 april. Vinsten är som vanligt ett presentkort på Operan à 200 kronor. Lycka till!

Efter ett par års stiltje återgår Operans och därmed operavännernas verksamhet äntligen till mer normala förhållanden. Introduktion till Gösta Nystroems opera Herr Arnes penningar blir det den 28 februari och årsmötet kan avhållas i ”rättan tid”, nämligen den 14 mars.

Att Gösta Nystroems opera Herr Arnes penningar tas upp på GöteborgsOperan i vår tycker jag är väldigt roligt. Jag såg den faktiskt, som femtonåring, vid den sceniska urpremiären på Stora teatern 1961 (det var ursprungligen en radioopera) och jag minns särskilt Rut Jacobson som Elsalill. Nu blir det Julia Sporsén som gör den rollen. Operan togs upp igen på Storan 1975, men den uppsättningen missade jag. En försmak av vad som komma skall fick vi 2017 när verket framfördes konsertant, på Operan med mestadels samma sångare i rollerna som i den nu aktuella sceniska versionen. Mycket spännande!

Och Rigoletto är på min Topp tio-lista över de bästa operorna. Duetten mellan Rigoletto och dottern Gilda, där han ropar på hämnd och hon trots allt intar en mer försonlig hållning hör till det mest dramatiska man kan uppleva från en operascen. Jag ser sannerligen fram emot att höra Ólafur Sigurdarson och Ida Falk Winland i den duetten när Rigoletto spelas från mitten av april. 

Vi ses väl på Operan?

Christer Elfversson, ordförande