Ordföranden har ordet – januari 2021

Tjugondag Knut dansades julen ut. Granen hade barrat färdigt. Inte ett barr fanns kvar. Ljusstakar och julpynt packades ner. Traditionsenligt spelar vi här hos oss under röjandet och städandet Carl Nielsens Maskarade, en härligt humörfylld ”gammeldansk” opera med sprudlande musik. En av mina absoluta favoriter. Särskilt finalens ”Kehr aus” lämpar sig väl för en julgrans-plundring. ”Dans ud! Dans ud! Dans ud!” sjunger alla maskeradgästerna. Bland dem befinner sig även ”den gamle kone” Magdelone, som i min inspelning görs av Susanne Resmark. Hon är två år yngre än ”sonen” Leander som sjungs av Gert Henning Jensen. Men sådan är mezzosopraners och altars eviga lott. De får spela mödrar och ammor och häxor. 

Tjugondag Knut drogs också en vinnare i 2020 års sista operafråga. Ett ojävigt barnbarn fick vara Fru Fortuna. Den här gången var det en fråga utan bestämda svar. Inget ”facit”, alltså. Vad som krävdes var ”bara” att sätta ihop sin egen topp-tre-lista med favoritoperor. Inte så bara, förstås. ”En omöjlig uppgift”, som en av operavännerna formulerade det och lämnade walk-over. Och jag håller med. Det är inte lätt. Mina egna tre favoriter kan växla från dag till dag. Ibland beroende på vilken föreställning jag senast såg. När jag i november via Youtube upplevde Verdis Don Carlos i den ursprungliga franska femaktsversionen i en föreställning från Opéra Bastille i Paris med Jonas Kaufmann i titelrollen, så avancerade med ens den operan från plats tre till ett. Och gick förbi både Rosenkavaljeren och Tosca. 

38 bidrag kom in. Man får nog säga att det är spridda skurar. Det fordras målfoto för att skilja på placeringarna i toppen.  Alla som svarat har inte rangordnat sina favoriter, vilket har komplicerat poängsättningen. Ettorna har annars fått tre poäng, tvåorna två och treorna en poäng. Ej rangordnade förslag har gett två poäng vardera till alla tre. En sammanställning av rösterna resulterar i följande topplista med de tjugotre högst placerade operorna:

1. Puccinis Tosca
2. Verdis Don Carlos (faktiskt överraskande men glädjande hög placering)
3. Wagners Tristan och Isolde
4. Bizets Carmen (lär annars vara världens mest spelade opera)
5. Strauss Rosenkavaljeren
6. Mozarts Figaros bröllop (”världens bästa opera”, enligt många)
7. Verdis Rigoletto
8. Puccinis Madame Butterfly
9. Puccinis La Bohème
10. Wagners Mästersångarna i Nürnberg
11. Bellinis Norma
12. Verdis La traviata (trodde jag kanske skulle ligga högre upp)
13. Verdis Nabucco
14. Donizettis Lucia di Lammermoor
15. Wagners Valkyrian
16. Verdis Trubaduren
17. Wagners Tannhäuser
18. Mozarts Cosi fan tutte
19. Verdis Aida
20. Donizettis Lucrezia Borgia
21. Gershwins Porgy and Bess
22. Donizettis Kärleksdrycken
23. Mozarts Trollflöjten

Verdi står för hela sex av verken på listan, alltså en fjärdedel. Det är kanske inte så överraskande att endast två 1900-talsoperor finns med, nämligen Rosenkavaljeren och Porgy och Bess, men jag är ändå lite förvånad över att exempelvis Janácek och Sjostakovitj saknas helt bland de inkomna förslagen. Brittens Billy Budd får två poäng, men hans Peter Grimes noll. Barockoperor saknas helt bland de inskickade favoriterna. Jag hade kanske väntat mig att Verdis Aida skulle få en högre placering och att Puccinis Turandot skulle finnas med bland mest populära, men att Donizettis Lucrezia Borgia och Bellinis Norma är så omtyckta var aningen otippat. Bland de operor som hamnar utanför topplistan kan jag nämna Giordanos Fedora och Wagners Lohengrin. Men Rossini? Vart tog han vägen? Han är helt borta. Ingen enda av hans operor finns med bland de inskickade förslagen.   

Tack till alla som skickat in sina favoriter! Och för alla kommentarer och motiveringar som ibland bifogats!

Det blev Carl Sterner i Åhus som hade turen med sig vid dragningen. Han får ett presentkort på GöteborgsOperan à 200 kronor. Grattis till honom! Carls egen topp tre-lista ser ut så här:

1. Mozarts Figaros bröllop (världens i särklass bästa opera, enligt Carl)
2. Rimskij-Korsakovs Sagan om Tsar Saltan (skall erkänna att jag aldrig hört talas om den, men Carl hade sett den i en fantastisk uppsättning i Berlin)
3. Verdis Rigoletto (för dess rikedom på sångbara melodier, tycker Carl)

Julen är alltså slut. 2020 är också slut. Men Coronan tog inte slut med 2020. Hoppet står till 2021. Början på året har inte varit den bästa. Må det nya året åtminstone sluta lyckligt. Medan vi väntar och hoppas på bättre tider får januaris operagåta handla just om SLUT. Lyckliga sådana. Jag söker tio operor som slutar som en riktigt god saga bör göra. Vilka är operorna?

1. Selim pascha är en ovanlig operaroll. Han sjunger inte en endaste ton. I slutet av operan förlåter han den orätt som en gång tillfogades honom och skänker fiendesonen Belmonte friheten. Alla utom Osmin hyllar honom för detta bevis på storsinthet. Stina Ancker regisserade operan i Göteborg 2005. 
2. Leander får sin Leonora, Henrik sin Pernille. Pappa Jeronimus klagar över ungdomen och sedernas förfall, men han ger med sig till slut. Ouvertyren och Tuppdansen hör man ofta från konsertestraderna, men hela operan spelas sällan i Sverige. Urpremiär 1906. Operan fick sin svenska premiär på Stora teatern 1930. Bygger på en komedi med samma namn av Ludvig Holberg.
3. Rosina slipper fri från sin förmyndare Doktor Bartolo och får sin älskade greve Almaviva. Senast i Göteborg gjorde Ann-Kristin Jones Rosina.
4. En fet, fåfäng, skrytsam och feg adelsman blir visserligen gjord till åtlöje för sina försök till amorösa eskapader, men han håller god min i elakt spel och konstaterar i slutet att ”allting är skoj på jorden och vi är alla dårar”, som det låter i operans slutfuga som sjungs av hela ensemblen. Sista verket i denne tonsättares enorma produktion. 
5. En hertig ger två förrymda kärlekspar tillstånd att gifta sig. Några hantverkare får uppföra sitt teaterstycke om Pyramus och Tisbe. Operan fick sin urpremiär i Aldeburgh den 11 juni 1960 och skandinavisk premiär på Stora teatern sensationellt nog endast sexton månader senare, den 6 oktober 1961. Jag såg den då och blev väldigt förtjust i den operan. Samt imponerad av vad som kunde åstadkommas på Stora teatern på den tiden. Blir nostalgisk när jag femtio år senare plockar fram programmet. Översättningen var gjord blixtsnabbt av Alf Henrikson, Bengt Petersson var regissör, Carl Rune Larsson dirigerade, Stellan Mörner hade gjort en sagolik scenografi, operachefen själv, Bernhard Sönnerstedt, sjöng hertigens roll, Evy Tibell, Berith Bohm, Claes Jakobsson, Lars Billengren, Gudrun Henricsson, Kirsten Schultz och Arne Wirén var några andra i den långa rollistan. Speciellt minns jag Leif Stålberg som älvkonungen Oberon, ett parti för en counter-tenor. 
6. Nemorino får med hjälp av Dulcamara sin Adina. Elin Rombo gjorde Adina på GöteborgsOperan 2013. ”Såg jag en tår på hennes kind”, sjunger Nemorino i svensk översättning av operans mest kända aria.
7. En sångare återfår sin döda hustru. Katarina Karnéus och Kerstin Avemo gjorde titelrollerna när operan gavs på GöteborgsOperan 2014.
8. Peter och Gertrud återfinner sina två barn. Barnen på GöteborgsOperan 2015 var Matilda Paulsson och Elisabeth Meyer, alternerande med Sofie Asplund.  Susanne Resmark, Carolina Sandgren, Marco Stella och Mia Karlsson var också med i föreställningen. 
9. Marenka och Jenik får varandra efter diverse förvecklingar med bland andra en äktenskapsmäklare och en lössläppt björn inblandade i handlingen. En polka, en furiant och Komedianternas dans är de mest kända musikstyckena i operan. Verkets upphovsman bodde i Göteborg 1856–1861. Men operan har ännu inte spelats på GöteborgsOperan. Däremot på Stora teatern ett par gånger, senast 1979, då Marianne Johansson (senare Schell) gjorde Marenka.
10. Don Alfonso vinner ett vad med hjälp av Despina. Fiordiligi, Dorabella, Ferrando och Guglielmo är namnen på de övriga av operans personer. Men är slutet helt lyckligt, egentligen? Kan diskuteras. Coronan satte stopp för en föreställning som skulle turnera i Västra Götalandsregionen på våren 2020. 

Skicka din lösning direkt till mig christer.elfverson@telia.com senast på Alla hjärtans dag den 14 februari. Vinnare dras den 15 februari. Vinsten är som vanligt ett presentkort på Operan à 200 kronor. Lycka till!

Och så hoppas vi att vi får ses ”på riktigt” i en ljusnande framtid! La Bohéme, Cabaret, Siegfried, Tosca och Mytomania försvann ur repertoaren under detta märkliga spelår. I dagsläget ser det dock ut som om Norma får en efterlängtad nypremiär i mars och Don Giovanni premiär i en nyuppsättning i maj. Men det mesta känns osäkert.

Christer Elfversson, ordförande