19. Ordföranden har ordet – december 2020

2020 närmar sig sitt slut. Det snart gångna året kommer vi att minnas länge. Och åtminstone i mitt minne hör 2020 inte till de gladaste åren. Även i operavärlden har det mesta varit inställt eller gått på sparlåga. Och situationen har inte blivit bättre under den allra senaste tiden. Både GöteborgsOperan och GöteborgsOperans Vänner har undan för undan skjutit planerad verksamhet på framtiden. Cabaret, Nabucco, Tosca …  Men en ny operafråga blev det i oktober. För andra gången en bokstavslek. Med hjälp av ilbokstäverna i de svenska titlarna på nio operor skulle man bilda namnet på en annan opera. Operorna presenterades i slumpvis ordning. Här kommer ”facit”:

  1. Denna opera blev den första premiären på Göteborgsoperan efter invigningen i september 1994. En svensk opera som fick sin urpremiär i Stockholm 1959 och som bygger på ett diktverk av Harry Martinson. Svar: Aniara (Karl-Birger Blomdahl).
  2. Operan räknas av många som den första i operahistorien. Urpremiären var i Mantua 1607. Göran Gademan pekar i sin bok Operahistoria på att det fanns några ”operor” även före denna, men han menar att denne tonsättares betydelse för operakonsten inte kan överskattas. Han var avgörande för operans utveckling eftersom ”han räddade operan från en av sina första barnsjukdomar, nämligen långtråkighet”. Gluck och Offenbach har använt sig av samma historia i verk med likande namn. Svar: Orfeo (Claudio Monteverdi).
  3. Fick sitt första uppförande i Stockholm 1973. Operan bygger på en roman av Carl Jonas Love Almqvist. Den var planerad för Läckö i år, men fick skjutas upp till sommaren 2021. Operavännerna planerar en resa dit. Svar: Tintomara (Lars Johan Werle).
  4. Skulle spelas för första gången på GöteborgsOperan i oktober i år, men Coronan gjorde att den sköts upp. Mest kända stycket är ett körverk som uppfördes på olika ställen i Sverige den 15 oktober i samband med manifestationen ”Öppna salongerna!” Svar: Nabucco (Giuseppe Verdi).
  5. Finns i två olika tonsättares versioner. Den första hade premiär i Paris 1884. Den andra i Turin 1893. Den senare gavs i Göteborg 2002 med Ann-Marie Backlund i titelrollen. Svar: Manon (Jules Massenet) eller Manon Lescaut (Giacomo Puccini).
  6. Fick sitt första uppförande i Venedig 1813. Den gavs konsertant på GöteborgsOperan 2010 med Ann Hallenberg i det krävande titelpartiet. Andra verk av samme kompositör är exempelvis Resan till Reims och Barberaren i Sevilla. Svar: Italienskan i Algier (Gioacchino Rossini).
  7. Urpremiären var på Stora teatern 1979 och den blev en av teaterns största succéer och långkörare med gästspel i bland annat Stockholm och Köpenhamn. Tage Danielsson skrev librettot. Drömmen om Thérèse är ett annat verk av samme kompositör. Svar: Animalen (Lars Johan Werle) 
  8. Underlaget är en absurd pjäs med samma namn som operan av Witold Gombrowicz. Märkligt nog för en opera är titelpersonen stum. Urpremiären var i Bryssel 2009. Såvitt jag vet har den aldrig spelats i Sverige. Tonsättaren skrev även en opera som bygger på Strindbergs Fröken Julie och som vid urpremiären i Bryssel hade två svenskor i den lilla ensemblen, nämligen Malena Ernman och Kerstin Avemo. Svar: Yvonne, princesse de Bourgogne (Phillippe Boesmans) – i själva verket den enda opera som jag kunde hitta med initiabokstaven Y.
  9. Operan utspelar sig i Nürnberg i mitten av 1500-talet. Den gavs på GöteborgsOperan 2010. Svar: Mästersångarna i Nürnberg (Richard Wagner)

Bokstäverna A O T N M I A Y M kunde då bilda MYTOMANIA, alltså namnet på den opera av Paula af Malmborg Ward (musik) och Kerstin Perski (libretto) som skulle haft sin världspremiär på GöteborgsOperan den 20 februari 2021, men som enligt mina senaste och osäkra uppgifter har blivit framflyttad till 2023. Den är skriven på beställning av GöteborgsOperan för de fem sångarna Kerstin Avemo, Joachim Bäckström, Ann-Kristin Jones, Åke Zetterström och Ingrid Tobiasson. Ett oerhört spännande projekt som Operavännerna följer i seminarieserien En opera blir till.

Tjugoen rätta svar kom in. En vinnare drogs den 2 december:  Jan Holzhausen i Göteborgfår ett presentkort på Operan à 200 kronor. Grattis till honom!

Så var det dags för en decemberfråga. Den blir mycket enkel: Vilka är dina tre främsta favoritoperor? Skicka in din topp-tre-lista till christer.elfverson@telia.com senast den 13 januari (Tjugondag Knut). Bland alla de inkomna listorna dras en vinnare den 14 januari. Vinsten är som vanligt ett presentkort på Operan à 200 kronor. Det skall bli spännande att se vilka operor som är operavännernas favoriter. Jag upprättar en lista över de samlade förslagen.

2020 har blivit ett förlorat år, vad gäller ”live” opera. Men några ljuspunkter har förgyllt tillvaron. Via Youtube har jag kunnat njuta av högklassiska gamla och nya inspelningar från alla tider och från jordens alla hörn. Senast blev det Verdis Don Carlos i den franska femaktsversionen, alltså egentligen originalversionen för Parispubliken 1867, i en omtumlande inspelning av 2017 års uppsättning på Opéra Bastille. Nästan fem timmar lång. Spännande ”filmisk” regi och scenografi med storsångare i huvudrollerna; Jonas Kaufmann som Don Carlos, Sonya Yoncheva som Elisabeth, Ildar Abdrazakov som kung Filip, Elïna Garanca som Eboli och Ludovic Tézier som Posa. Don Carlos är en av mina tre absoluta favoriter, kan jag avslöja. Jag tror jag sett och hört den åtminstone tio gånger. Den här inspelningen är nog den hittills bästa. Philippe Jordan dirigerar. Krysztof Warlikowski regisserar.

En annan upplyftande upplevelse blev Operans motiga väg till Storan – Göteborgs lyriska teater 100 år, en box med tre CD-skivor och en liten bok, som med inspelningar beskriver utvecklingen på Stora teatern från sekelskiftet 1900 till 1952. Carl Gunnar Åhlén är mannen bakom detta fantastiska verk. Han har lagt ner ett enormt arbete för att det skulle bli verklighet. 

På de tre skivorna hörs sångare som Anna Norrie, Emma Meissner, Carl Barcklind och Martin Öhman. Den mesta musiken är från operetter, varav somligt var helt obekant för mig, exempelvis Victor Jacobis operett Madame Szibill. Mitt första besök på Storan var 1955. Då fanns fortfarande kvar en del av sångarna från de här skivorna. Bernhard Sönnerstedt blev på 60-talet teaterchef, Isa Quensel skådespelare och regissör, Stina-Britta Melander gjorde exempelvis Violetta Valéry och Evy Tibell både Hanna Glawari och Tosca. Minnen väcks när jag lyssnar på dem. Nu skulle jag bara önska att något liknande kunde ges ut om perioden 1952 till 1994, en tid då jag såg nästan allt på Storan. Där väcktes mitt operaintresse. De flesta av föreställningarna från den tiden lär finnas bevarade på band i Stora teaterns eget arkiv, som nu tillhör GöteborgsOperan.

En tredje ljuspunkt i tillvaron är väl att Operavännernas styrelse beslutat att medlemsavgiften för 2020 gäller även 2021. Verksamheten 2020 har ju inte varit så intensiv och därför inte så kostsam.  

God jul och gott nytt år! Jag hoppas verkligen att vi kan ses på Operan redan i början av 2021. Det finns lovande tecken. Vaccin är ett sådant. 

Christer Elfversson, ordförande